Löa historia Att leva i Löa Föreningar Företag i byn Löa Friskola Hitta i Löa
 

Järnframställning i Löa

Löa Byarkiv >> Släktforskning
Järnframställning
Löa kvarn
Löa såg
Projektarbete 07/08
I stormaktstidens Sverige var järnet från Bergslagen en stor exportvara och en viktig ekonomisk faktor för landet. Bergsmännen bröt själva sin malm i Stråssa och Blanka och förde den på vinterföret till hyttan.

Mycket träkol gick åt vid järnframställningen och under höstarna stod milorna tätt i skogarna runt Löa. Vid jultid började masugnen eldas och bergsmännen använde den sedan i lottad turordning så länge vattnet i ån räckte till. Vid midsommar brukade det vara dags att "blåsa ner" hyttan.

Ett vattenhjul drev blåsmaskinen och en vattenturbin drev malmkrossen, de s.k hundbanorna mm. Den krossade malmen fördes till toppen av masugnen, masugnskransen, med hjälp av en hundbana. På samma sätt togs träkol och limsten (kalk) dit upp.

Masugnspipans övre mynning var öppen och eldflammorna steg högt mot skyn när malm och kol fylldes på ett per gånger i timmen.

Träkolet gav värme (ca 1300 C) och bildade samtidigt koloxid, som förenade sig med syret i järnmalmen, så att den reducerades och började smälta. Limsten gjorde slaggen mer lättflytande.

Det smälta järnet samlades i botten på masugnen och 3-4 gånger om dygnet var det dags att göra utslag. Lerpluggen i utslagsbröstet spettades då sönder. Först rann slaggen ut på sandgolvet i råstu´n. Den samlades i gropar för att sedan slås sönder till bl a vägfyllning, eller fick stelna till "tegelstenar" för att användas som byggmaterial.

Järnet slogs också ut direkt på det våta sandgolvet och leddes via grävda rännor i sanden till tackjärnsformarna. N6R stod det i botten på varje form. Det betydde hytta nr 6 i Ramsbergs socken. Produktionen var drygt 10 ton per dag

Illustration över järnframställningen